lillasicka -

På Grönan med hundra miljoner andra...

Jag som trodde att alla stockholmare befann sig i Öregrund nu på sommaren?! Nej då igår var dom där, ( plus lite danskar, finnar, smålänningar och tyskar) på Gröna Lund!! Man fick köa mellan en halv timme och fyrtiofem minuter för att vara med om dessa nära-döden-upplevelser!! Jag i min enfald trodde ju att Anna var lika feg som jag, så jag hade sett fram emot en trevlig promenad på stan när ungarna roade sig i nöjesparken. Men se där hade man fel!! Har väl aldrig sett på maken på brutta!! Jag ville ju inte verka så feg som jag egentligen är utan bet ihop och klev upp i bergochdalbanan med armsvett och darrande ben. Stackars Razmus fick dela vagn med mig. Men jag hade fått stränga order att inte skrika så istället körde jag ner huvudet mellan benen, blundade och bad till Gud. Jag överlevde (med nöd och näppe) färden och var mäkta stolt när jag klev ur vagnen ( rätt i en spya som någon annan stackare levererat)
Skickade malligt iväg ett sms till Julia där jag berättade att jag åkt bergochdalbanan. "Tönt" skrev hon tillbaka... Ja ja, hon blir väl trettioåtta hon med nån gång.
Ska bara förtälja att bara jag fått återhämta mig från vansinnesfärden ett par timmar så klev jag tuff upp i "Kvasten" med Anna. Ropade bara liite på mamma och visade inte hur rädd jag var. Det sista dom ville ha upp mig i var Uppskjutet. Och eftersom Anna klappade på mig i kön och sa att jag var så duktig och modig så pallade jag inte backa ur. Lite stolthet har man ju trots allt. Man skjuts alltså 55 meter upp i luften, sittandes i en stol. Förlåt Razze, men jag kunde inte låta bli att skrika!! Fy i helvete!!!
På hemvägen drog Razmus och Oliwer i sig en varsin heliumballong och lät ungefär som Piff och Puff :D
Alltså, jag skulle kunna skriva hur mycket som helst idag känner jag. Men nu måste jag duscha, för om en timme kommer våra assistenter hit på ett glas vin. Sen bär det ner på stan för lite mat. Hoppas och tror på en trevlig kväll :)