Hej Hej :) En rapportering från Adrian här!!

Som sagt var. Nu är vi äntligen här, på semester :) Resan var såklart jobbigt eftersom jag har hela arslet fullt av myror. Det var svårt att krypa under alla säten, utan att skrämma slag på folk. Mamma och pappa var skittrötta! Efter tre timmar somnade jag så iaf en timme. Mamma passade också på att slagga in. Pappa sov mest hela tiden ändå. Rosslig som tusan blev jag också. Typiskt! Äntligen framme så fick vi inte kliva av planet. Nåt med nåt schengeravtal?? Inte den blekast vad det handlade om.
Äntligen av planet så hade jag ju jättebråttom. Jag har skitsnabba ben också. Passade på att rusa av mig. Synd att inte mamma eller pappa hann med. Suck. Dom fattade inte att jag inte kan tappa bort mej.. Töntar!
Så äntligen på bussen, som skulle ta hela tjugo minuter till hotellet. Orkar ju inte sitta still så länge. Men vad händer ute på motorvägen?? Jo, bussen gick såklart sönder.. Vad annars. Mamma påstod att det var deras fel. Eftersom vi var med på bussen. Vet inte vad hon menar med det. Nåja. Av med alla väskor och kliva på nästa buss efter fyrtiofem minuter. Vi kom bara fram två timmar försent. Vad gör väl det när vi ska vara här i två hela veckor..??
Visste ni att min mamma inte har nåt lokalsinne? Jag vet det nu. Här är allt liksom byggt som en sorts labyrint. Mamma går vilse hela tiden :) Tur att jag är med och kan visa! Jag får leka själv på lekplatsen nu och gå hela vägen upp själv. Vi bor på tredje våningen! Mamma skrev upp rumsnumret på armen för säkerhetsskull..
Annars så vill jag bara bada hela tiden! Det går superbra med pluggen!! Idag har vi varit vid havet hela dagen! Salt som tusan!!
Igår var vi vid poolen hela dan. Pappa skulle gå en promenad vi elvatiden på fm. Han kom inte tillbaka förrän vid tre! :D  Han hade gått vilse. Utan pengar och utan vatten.. Stackarn.. Mamma visste inte om hon skulle få efterlysa honom. Jobbigt läge :)

Jag har såklart fått en kompis redan! Han heter Lou och är fyra år. Han härmar allt jag gör. Skitroligt. Mamma tycker att jag har för mycket spring i kroppen.. Bara för att jag gillar att leka mullvad i sandlådan.
Ja ja. Nu är vi här och nu har vi semester. Jag vill flytta hit. Också.
Oj, nu börjar Lollo och Bernies minidisco!! Måste dra!
Puss och Kram
Hej då..
// Adrian


Det här är en kompis...

... som inte är rädd inte!! Det här skulle vi ha mer av brudar ;) Det gör så gott i hjärtat!
Peter och jag pluggade ihop på Bruksgymnasiet 2002-2003 och läste in tredje året på gymnasiet. Finns nog ingen som är smartare och mer rapp i käften!! :D De kvinnliga släktet av lärarna var ganska sålda kan jag förtälja..!
Ta det för vad det är, han menar inget illa :) :)

Om någon har missat det så låg det som en kommentar häromdan:


"Nu tänker jag sticka ut hakan... och antagligen få skäll! Är det bara jag som ska kommentera på lillasickas inlägg? Här har ni en nära, och förmodligen, kär vän som bloggar i världsklass. Vad gör ni? Jo, sitter på er begynnande feta del där ryggen byter namn och kan inte ens knacka på tangenterna för att lämna en liten kommentar och visa lite uppskattning! Kom igen nu! Surkärringar!"



Kram till dig Peter!!!


Lite gamla bilder...












Nu är det nära...

hoppas jag..

Ja, nu ska vi snart ut och resa då. Teneriffa närmare bestämt :) Vi hoppas på bra väder och god mat..
Jag får väl packa ner falukorv och riskakor till gossen, så han inte svälter ihjäl ;)

Nu har vi liite att göra i helgen för att underlätta för ungdomarna när dom blir hemma allena. Laga matlådor ,(de förra åt vi ju upp då vi avbokade resan) städa, tvätta.. Ja, för när jag kommer hem igen vill jag ju att det ska se ut som när jag for.. Förra gången vi var borta sa Julia stolt att hon hade skurat golvet. När vi kom hem såg vi att det absoluuut inte var skurat. Ja, sånt ser städerskan i huset. Jag lovar. Och har det dessutom varit party så syns det...

--Ja, men jag skurade upp alla fläckar sa Julia förnärmat..
En viss skillnad kan ju jag tycka.

Hur många sugkatetrar kan man då behöva för fjorton dar?? Det går åt ca 25-40 per dygn. Tar väl med ca 600.
Sondnäring? 4x14= 56... Näsor? Ca 150.. Sugslangar? Sondslangar? Elefantkondomer, natrium, prästkragar, nackband, handsprit, kompresser, extra track, extra knapp... sugar... Oj.
Badbyxorna fick visst inte plats :0
Ja, det är inte BARA att åka på resa med Adrian Andersson inte.
Men det ska nog gå bra..?! Eller??!

Igår var vi på UF (Ung Företagsamhet)mässa för att titta på Julia och alla andra ungdomar som stod och visade och sålde sina saker de gjort. Alla hade gjort det så bra. Och alla tjejer och killar var så trevliga och serviceinriktade. Stolt blir man ;)
En kille försökte sälja lax till oss.
-Men passa på här, det är jättebra pris ( so far so good) Det kan väl passa bra nu när det blir påsk och barnbarnen kommer på besök... ASSÅ VA??? HEJ DÅ!!


:)

JAAAAA! Disken ( inte den efter middagen) har krupit tillbaka där den hör hemma!!!!! Jag vaknade i morse som en mycket piggare och mer smärtfri människa!!
Tack Gud (eller vem det nu är som är chef) för att du ger mig lite andrum.
Nu ska jag inte gnälla mer på ett tag (hoppas jag)

PUSS

Ja, mamma. Jag lovar att ta det lugnt!!! Rulle ska få dammsuga och David ta in ved!!!


Får man tycka synd om sig själv..??

Asså. Jag vet. Tyck inte synd om dig själv. Spar tårarna tills du behöver dom. Det går över tills du gifter dig... Jag vet att man inte ska klaga. Det finns alltid nån som har det värre. Jag vet. Tänk de stackars människorna i Japan tillexempel.
Jag vet att Gud inte ger människan mer än hon klarar av. Jag vet att det är dom som klarar det som får prövningarna. Jag vet att jag gjort mycket som jag borde sota för. Jag vet Jag vet. Jag vet!!!

Men... Nu får det tamejfaan räcka för ett tag.

Adrian opererades på tisdagen. På fredagen hade "det" kommit tillbaka... Det ja. Vad det nu är. Kul..?

Igår kände jag av min rygg ( hade som bekant diskutbuktning/diskbråck hösten 2008)
Tänkte väl inte så mycket på det. Det har ju varit lite bära och så..
I morse kom jag inte ur sängen... Höll på att svimma tre gånger, av smärta. Totalt handikappad. Kan inte klä på mig, kan inte sitta. ONT ONT ONT.  NEEEEEEEEEEEJ!!!!!!!!!!! Panik!!! 
Vi ska faktiskt, kanske, är det tänkt, möjligtvis, eventuellt åka till Teneriffa nästa vecka.

-Hur var resan???
-Jo, kanon. Fick stå hela vägen till Teneriffa. Flyget tog bara sex timmar.


Ja ja. Fick iaf träffa doktor Carola. Fick några rosa fina piller jag kan sväva runt på... Det här blir nog bra ska ni se. Vad är väl lite ryggont jämfört med jordbävning..?? ;)

Tjoho...


Fredag idag igen..

Jaa, veckorna bara susar fram! Måndag- fredag. Däremellan bara nåt man passerar raskt. Nu är det elva dagar kvar till vår eventuella resa. Här tas inte ut nån glädje i förskott inte. Jag borde väl packa om väskorna nån dag. Tar det sen...  På söndag var det meningen att vi skulla ha kommit hem, egentligen..

Annars då? Idag får vi besök av Tant Social. Vet inte vad hon heter och vad hon har för uppgift, men jag vet att hon arbetar på kommunen och har hand om kontaktfamiljeriet. Jag bjuder henne på bullar så kanske hon förlänger kontraktet...?

Och idag ska jag prata med Adrians fröken på skolan ang hösten. Fatta att lillskiten ska börja i skolan..??!! Förskoleklass heter det, säger gossen. Men skola är det tamejtusan iaf! USCH!! Vår äldsta tar studenten och vår minsta börjar skolan.. Hmm..
Appropå skolan.. Jag måste väl ta mig själv i kragen och komma på vad jag ska bli när jag blir stor..? Jag har ju inget jobb när Adrians ass tar slut.. När jag var trettio tyckte jag att jag var för gammal för skolbänken. Nu har det helt plötsligt gått tio år till..?
MENVADSKAJAGBLINÄRJAGBLIRSTOOOORDÅ??? Inte blir jag större iaf. Snarare mindre.. Kul att vara 153 cm i utgångsläge och sen få typ benskörhet och krympa femton cm...?
Tar det sen!

Nej nu ska jag googla på nåt gott att äta så här på fredagen. Nåt med kött?? Det var länge sen. Jula bad speciellt att få slippa äta rester till middag idag. Vad hon nu menade med det..??

 


Vilket helvete...

Ja, fy tusan hur han mådde igår, gossen!! Han hade ont i magen och kräktes heeela dan. Undrar om det är morfinet han inte tål? Jag vet att det varit så här några gånger förr efter sövning, men jag kan inte säga om han då fått morfin eller ej.. Annars är förklaringen bara att magsäcken reagerar så när man sväljer blod. Han var så hungrig stackarn. Han åt välling, yoghurt, korv, choklad.. Allt kom upp. Tillslut fick dom sätta tillbaka näringsdroppet.
Rulle och jag satt som två lik på sängkanten. Vi hade varit uppe sen 03.00.. Usch! Och att sen behöva dela sal med tre familjer till.. Nej fyy faan!!
Det som var annorlunda denna gången var ju att vi blev behandlade som vilken patient som helst. Vi var ju inte där med angiomet och vi var inte på en öronavdelning. På gott och ont ska man väl säga. När Rulle gick in med gossen på operation så skulle narkosläkaren suga rent i tracken. Men han frågade förstås inte hur stor track Adrian hade. Han måttade upp typ 20 centimeter och körde ner i halsen på honom!!! Adrians "trackrör" går alltså ner 6 cetimeter i halsen.. Och längre än så får man absolut inte suga... Suck!! Han började ju direkt kräkas, få panik och hostade nästan lungorna ur sig. Alltså en kul(inte) sövning även denna gången...

Men när han kom hem till Julia sa han iaf, med ett leende på läpparna; Jag fick som jag ville! Dom satte nålen när jag sov!!! :D För det var det som gossen iaf var mest rädd för. Sätta nål. Han hatar att ta bort nålar också. När syster skulle ta bort nålen igår innan hemfärd skrek han som om hon skurit av hans fot.
--Men jag har inte börjat ännu ju.. ;)  Så nånting inom teatern kanske vore nåt i framtiden..??

Summan av kardemumman blev iaf att vi åkte hem vid 17 tiden på eftermiddagen. Vi kom först och åkte sist. Precis som det ska va  ;) Adrian fick köpa två motorcyklar på leksaksaffären, såklart!!

 Tyvärr verkar det som om det iaf inte "bara" är ett pyogent granulom som gossen hade i munnen.. Verkade ju vara lite för enkelt för att vara vi. Läkaren tror att det är angiomet som spridit sig in i munnen på nåt sätt.. Men vi tar inte ut några olyckor i förväg. En ny MRT skall göras.


Lugnande medel så tillåts mössan åka på! På väg in till operation..

 


Min kille det här :)



På uppvaket..



Vaken, men matt!



Och så här snälla är storasyskonen när man kommer hem..


Nu så!!

Ny operationstid den 15e mars! Läkarintyget är emottaget av Ving, vi har nu fått godkänt att få tillbaka pengarna från den "gamla" resan och har nu en ny inbokad. PUST!!! Mycket ångest de sista dagarna... Nu håller vi bara tummarna för att inga nya olyckor skall ske. Blev lite svettig i morse när Adrian tog fram yxan för att hugga ved. Eller när täljkniven letades upp. Nu undviker vi allt vad sjukdomar och olyckor heter. Inga stegar går vi under och nycklarna ligger i fickan. Alla barn med "elvor" under näsan springer vi bort ifrån.
Men som sagt var. Endast halva läkarboken har vi gått igenom...

Pyogent granulom...

... så hette det. Det gossen fått i tandköttet. Så här stod det på internet då jag googlade;

Beskrivning

Rödaktig, lättblödande "knuta" i huden, bestående av rikligt med nybildade kärl omgivna av en lucker stödjevävnad. Utvecklas som ett inflammatoriskt svar på skada eller lokal irritation.

Det kan räcka med ett sticksår efter en spruta, t.ex. varvid granulationsbildningen triggas igång. Tillväxer tämligen hastigt. Basen tenderar att smalna till en "hals". Det pyogena granulomet kan infekteras (Pyogen kan ungefär översättas med: "varbildande".) Namnet "granulom" syftar på att tumören består av en inflammerad, rikligt kärlinnehållande granulationsvävnad/omogen bindväv, vilket är kroppens sätt att fylla ut håligheter och sår.

Ja, men varför inte..?? Inget mer vi ska ta på engång? Jag menar det finns ju en hel hop med olika sjukdomar eller andra små trevligheter vi inte provat ännu.
Snart kan vi göra en egen liten läkarbok. Kanske blir rika på kuppen? Men Gud. Om vi blir rika kan vi köpa ett eget plan, så slipper vi ju boka charterresor som vi sen måsta avboka! Kanon..

Ja, igår kväll då, upptäckte vi iaf att "det" ( som numera heter Pyogent granulom) hade blivit typ dubbelt så stort, och blödde. Då släppte den värsta ångesten över att vi faktiskt bokat av vår två veckor långa semester till Teneriffa. Fy faan vilken tur att vi inte åkte.. Jag menar, tänk att komma till en doktor i Playa de las Americas, med Adrian. Lymfangiom, track, knapp och en släng av Pyogent granulom. Tjusigt. Hemskickade med nästa plan..?
Iaf så ringde jag lite smått hysteriskt till käkkirurgen i morse för att helst få komma in och få operationen överstökad idag, meddetsamma. Förihelvete.. Snart har han väl hela munnen full av granulomer..
NEHEJDU. Kom inte hit och tro att du kan ändra på våra operationsplaneringar, fick jag ( ungefär) till svar. Ni har fått en tid den 21a..
-JAMENDETVARJUFÖRATTVISKULLEÅKAUTOMLANDSOCHNUKANVIJUINTEDET.DETVÄXERHÖRDUVÄL!!!!!!!!!
-Kom in halv två då så får vi göra en ny bedömning..
-TACK!!
Ibland är det jobbigt att vara mamma och patientansvarig...

Vi gick halva vägen var, operationsplaneraren och jag. Den 15e blir operationen istället. TACK, SUCK, SKÖNT!!

Då kanske, kanske, kanske, vi kan komma iväg iaf i slutet av månaden..?!
Men säg för fan inte för mycket. Som sagt har vi halva läkarboken kvar att avverka...

PÖSS


Hur gick det sen..??

Efter mycket om och men så har jag bokat om resan till i slutet på mars istället. Känns inge bra när man inte vet hur gossen kommer må med nåt som "växer" i munnen. Nu är det bara att hoppas att allt flyter på som det ska! Lite orolig är man ju, med tanke på hur det brukar bli för oss.. Hoppas nu på en operationstid så fort som möjligt!

Igår blev det Tjejkväll hos svägerskan Anna ;) Men Guuuuuud så trevligt!! :) Tyvärr får jag nog hoppa Friskispasset jag skulle ha gått på nu på morgonen... Känner mig liite sliten. Undrar varför? Blev väl sent kan jag tro ;)




Är det inte meningen att vi ska åka på semester...??

Igår när jag skulle borsta tänderna på Adrian så såg jag att det såg konsigt ut på tandköttet, uppe på höger sida, längst in i munnen. Det var svullet och vitt. Helvete.. Vad är det nu då??? Ringde till käkkirurgen (där han är en trogen kund). Vi fick en tid i morse klockan nio. 
När jag hamnar i en stressig situation har jag väldigt svårt att ta in fakta.  Jag blev väldigt stressad: Tandläkaren petade, bloden rann, Adrian skrek. Han blev rosslig. Tandläkaren kallade in en kirurg, dom såg oroliga ut, pratade konstiga ord. Har han bränt sig? Virus? Inflammation. Det kommer att växa.. Operation... Men va faan.. Vi ska åka på semester på söndag.. ju.. Jag fick ett namn på vad det var, men har såklart glömt vad han sa. Ovanligt att jag glömmer?!!
Ja, nej, men varför inte??? 
Åk iväg ni, på semester, så kommer ni hit på måndagen efter ni kommit hem, så skär vi bort det.. Vi skriver ut antibiotika om han blir sämre.  HELVETE!!!!!!
Varför kan inte bara saker och ting få vara normalt NÅN JÄVLA GÅNG för oss????? 
Jag vill också ha som mitt största bekymmer att ungen har fått vattkoppor, eller en släng av magsjuka. Jag vill också bara undra hur länge rean är på Kapp Ahl. Eller muttra över en unge som gnäller när den ska vaccineras ( vad fan är det mot att behöva plågas ständigt??)

Jag vet; Allt är relativt. Jag vet. Men nån gång kan vi väl bara låtsas att allt är normalt...?


RSS 2.0