Greger här igen...

Jag har bestäm mej nu...!! Jag flyttar! Det är inte så att jag inte gillar min familj, men dom är så himla överkänsliga bara. Bara för att jag gillar att äta på sladdar och andra elgrejer, blir dom skitsura. Att jag absolut inte vill sitta i min bur, det har dom ingen alls förståelse för. Dom hade ju trott att jag skulle kunna trivas i en utebur på altan i vinter... ALDRIG! Jag vill liksom vara en i familjen. Sitta i soffan och äta chips, hoppa upp på köksbordet och smaka på blommorna i fönstret. Springa upp på övervåningen och ligga i dubbelsängen. Sen kan väl jag för sjutton inte rå för att det då blir för långt till toan och jag bara råååkar kissa där jag kommer på... LÖJLIGT! Sen den här med kulorna... :(
Nää nu har jag hittat en schysst 4H gård i Stockholm som behöver en snygg vädurshanne!! Kanske hittar jag en hona som har några ungar också :) Vem vet... Jag kommer ju såklart sakna soffan, chipsen, dubbelsängen och inte minst min familj. Men det får bli så här! Det kan inte hjälpas.. Ska bli kul att få se storstan också : )
Ha det så bra alla. Kanske hörs vi igen...

Kram Greger

MRT i morgon...

Ja, nu är man definitivt tillbaka till verkligheten...!

Idag var det blodprovstagning inför MRTn som är i morgon. Adrian var så duktig fast jag vet att det gör ont :(  Vi ska vara på UAS 07.30 i morrn bitti, så det blir till att åka senast 06.00
De andra gångerna vi gjort MRTn så har vi lagts in dan före, men denna gången blir det att komma och gå på samma dag. Adrian sövs och får åka in i den stora magnetkameran. Allt tar ca trettio minuter och sen får han komma till uppvaket. Det är det jobbigaste. Han har alltid ångest när han vaknar :(
Tur iaf är att vi har världens duktigaste lilla kille!!
Till råga på allt så fyller ju vår stora underbara kille år i morgon. David fyller äntligen moppe :) Men hans kalas får vi ta i helgen..
Ska försöka lägga in lite semesterbilder i morgon... om jag får en minut över....
Ha det :)

Snart dags for hemfard...

Ja, det mesta ar packat och klart nu. Vi ska bara tanka upp hyrbilen, sen ar det bara tlil att sitta och njuta de sista timmarna har pa Kreta. Vi har haft det saa bra!! Ganska lustigt att jag varje morgon vaknat EXAKT 07.33 av mig sjalv. Klockan ar ju faktiskt bara 06.33 hemma da. Vi har sprungit eller gatt varje morgon. Skont!!
Idag skulle det bli regn har i Agia Marina sa vi tog bilen och akte till Rethymnon. Hade sadar vader. Lite sol, mycket moln, men sa varmt anda. Nu i skrivande stund da klockan ar tjugo over fem sa ar det fortfarande 28 grader...
Nu langtar vi jatte mycket efter barnen... Lite jobbigt ar det nog... Men desto roligare da vi kommer hem :)
Hors en annan dag..
Kram

Oj Oj Oj :)

Jo da, minsann!! Idag har vi visst kort en riktig lyxbil!!! Peugot cabriolet... Bilder kommer sedan :) Men inte riktigt lika roligt att kora pa enochenhalv meter breda vagar da det stupar ratt ner 1000 meter!! LASKIGT!!!! Men idag har vi iaf besokt Kretas maldiverna. Vilken succe :) Fast det fanns inga vagor for Rulle att leka i :( Det var hur lugnt som helst. Far se vad vi hittar pa i morgon. Kanske Rethymnon..??
Kram kram fran tva rosa- roda turister i AgiaMarina pa Kreta :)
P.S Nu langtar vi saa mycket efter vara barn D.S

Rulle saknar..... sin traktor!!

Jo, cirka tio ggr om dagen sager han: Undrar hur traktorn mar.. Star han bra dar pa baksidan? Suck... Himla svart att ha nagot som helst medlidande med nat dyligt! :)
Idag har vi blivit svagt rosa, bada tva! Rulle mest om (flinten) huvudet. Han fick (trots mina GAPSKRATT) kopa en keps!! Kan saga att han inte direkt klar i huvudbonader, min kara man :) men men vad gor man inte for att radda skalpen...
For ovrigt sa bor vi riktigt riktigt bra!! Vi har TVA badrum!!!! Det har vi inte ens hemma, och da ar vi FEM personer (daribland TVA tonaringar som duschar ca tva timmar var per dag) Hur lyxigt som helst!! I "mitt" badrum ar det forstas badkar och i Rulles luktar det inte sa gott :)
Idag har vi tillbringat dagen pa starnden. Jag har ALDRIG sett en trettionioarig man haft saaa roligt i tva timmar i strack forut! Jo, Rulle lekte alldelas sjalv i vagorna ( sadar en tva meter hoga) Trodde aldrig han skulle ledsna!! Himla kul!! :) Eller...??
I morgon bitti far vi hem var lilla Peugot cabriolet som vi har hyrt for tre dagar. Vi ska se oss omkring lite. Vi ska bla besoka Ellafonissi som har kallas for Kretas Maldiverna. Sen lar vi nog aka en svang till Chania. Ja ja vi far valan se var vi hamnar om vi inte kor vilse. Jag har for ovrigt precis lart mig hitta har pa hotellomradet :) Har ju lite taskigt lokalsinne... Var backe upp till hotellet ar INTE att leka med!!! Den lutar typ 80 grader ratt upp. Mina skinkor star typ ratt ut kanns det som... Kul? Naa..
Tog massage pa stranden idag forresten :) En liten kineskvinna som tog sig an mig. Skooont var det iaf.. Lite jobbigt bara da hon vande pa mig :) Sag nog ratt kul ut :) Hmmm...
Naa nu ska jag maila mamman min. Hon maste gora en bestallning av sondaggregat at oss. Tog visst slut innan vi for...
Pussen & Kramen till Er alla

Hello! Greece is calling :)

Hej alla mina vanner och alla jag... tycker om... Nu finns det ju inte a,a och o sa det blir alltsa bara a, a och o istallet. Oj, det var konstigt! Men ni fattar va??
Jo, vi skulle ju da alltsa aka klockan 04.00 fran oregrund igar morse. Och vem tror ni gar och blir sjuk??? Adrian forstas!! Han hade feber och kraktes!! Jag var gratfardig och forsokte lasa igenom alla papper fran fritidsresor om avbestallningsskyddet. Det stod bara att om man avbokar senare an 8 dagar fore avresa far man inte tillbaka ett dugg!!! FAAAAN! Vad gor vi?? Julia skulle ju ta hand om gossen fran 4-10, da Katarina skulle komma och hamta. Kandes inte sa jatte roligt :( Men nu ar det ju sa att vi har varldens duktigaste tjej darhemma. Hon sa bara -- Inte ska ni avboka for det!!! Jag fixar det har! Sa vi beslutade med valdigt ont i magen att iaf aka ivag.
Jag skickade sms till Katarina direkt nar vi landat och hon forsakrade att allt var bra och att gossen var pigg igen... SKOOOONT!!!
Tack Julia och Tack Katarina for att ni ar sa underbara!!
Nu har vi det bara sa skont! Idag har vi varit ute en svang och letat shorts till Rulle, legat vid poolen en stund och druckit en massa vin och ol :) Vi har ju som sagt all-inclusive, sa det galler ju att dricka ikapp det vi betalat for!
Nu ska min kara man fa sitta en stund och kolla Blocket! Han har lite abstinens namligen :)
STOOOR KRAAAM

Adrian haaaaaaatar dagis.....

Ja, det säger han varje morgon nu. Vill inte, vill inte, vill INTE gå till dagis!!! Vad tror ni han säger när jag kommer och ska hämta honom?? Jag VILL INTE gå hem.... Suck!
Igår fick jag träffa, hålla, snuffa och gosa med världens finaste lilla kille! Nej, inte Rulle! Han heter Casper Johansson och föddes dagen före min födelsedag. Mathias, Elin, ängeln Tindra och Theodors lilla lilla lillebror. Annelie och Håkans bebis.  Åhhh vad gosigt! Jag vill också... Nej då :) Skoja bara! Jag vill bara få låna denna gången! Lämna tillbaka när han skriker ;) Men en som vill.. det är Adrian det..
Jag var ju väldigt pedagogisk som förklarat minst tusen gånger att vi inte kan skaffa nån flick-lillebror som han så gärna vill ha, utan vi får nu vackert vänta på barnbarn. Och som han väntar!! Härom morgonen när han var lite muck-sugen på Julia så säger han -- När vi får vårat barnbarn, då är det bara miiin bebis. Inte din!!
Han har inte riktigt förstått vad det innebär med barnbarn :) Men väntar, det gör han! Lilla tussegubben...

Asså, nu börjar det dra ihop sig... På söndag kl 04.00 åker vi  (från Brunnsgatan)  till Kreta, jag och min man. Börjar kännas lite jobbigt.. Vi har försökt att inte göra så stor affär av det inför Adrian eftersom jag tror att han kommer att längta mera då. Annars skulle han ju liksom knappt märka nåt eftersom han kommer att var hos Katarina och Görgen som han är van att vara hos. Men här och var så pratar man om det. Någon säger nåt om det, ja man nämner det ju nu och då när man ska prata med de andra två stora barnen eller någon som vill önska en trevlig resa eller vad som... Och vecklar han ut sina tentakler, den lilla gossen. Han hör och märker allt!! Det är tur att han är i dom bästa händer iaf, och jag vet att vi inte ens behöver fundera. Men det skulle vara såå himla mysigt om det gick att ordna så att Adrian också kunde få åka med nångång.. Åh, vad glad han skulle vara då... Nångång!!  

Lite utlovade bilder...






Theodor på besök en fredag kväll :)











Bad i Gimo 5e september...



Söndagens arbete :)

Till habiliteringen idag

Ja, idag skulle vi få träffa habiliteringens egna läkare. Vi skulle ju behöva någon som bryr sig om hela Adrian. Som det är nu så har vi Arne till tracken, nutritionsteamet till knappen, Elin till "talet", Karolinska till att sklerosera, käkkirurgen till käke och tänder, audiologen till hörseln m.m.m.m och alla bryr sig bara bara om just sin grej. Ingen ser liksom hela gossen. Svårt att förklara för de som inte har varit med om detta... men vi har sååå otroligt många kontakter som vi själva måste se till att få träffa. Man kan säga att det är vi som är Adrians patientansvarige och vi får hela tiden kolla att allt flyter på som det ska. Jobbigt är det, det ska jag faktiskt erkänna.. Några av mina arbetsuppgifter jag har att göra då Adrian är på dagis eller hos Edvardssons (förutom det vanliga förstås, som att handla, städa, diska, laga mat, tvätta... ja, ni vet.. )   

  • Inventera sjukvårdmaterial
  • Beställa sondnäring, tre olika, från apoteket
  • Beställa hemsjukvårdsmaterial. Väldigt många olika prylar...
  • Hämta alla dessa prylar och försöka få plats med dessa i vårt lilla lilla hus :)
  • Göra schema och lön till våra (underbara) assistenter
  • Hålla rent sugar
  • Diska sondgrejer
  • Fylla på sånt material som det är stor åtgång på tex sugkatetrar, sondslangar, näsor
  • Ringa och planera olika träffar med våra olika sjukvårdskontakter

Jag menar absolut inte att klaga, och det är som sagt svårt för någon som inte bott här en vecka att förstå hur vi har det... Men, DET SKA BLI SÅÅÅÅ SKÖNT ATT FÅ ÅKA TILL KRETA EN VECKA OCH INTE GÖRA ETT ENDASTE DUGG!!!!!!!

 By the way så var Adrian jätte duktig hos doktorn iaf! Han var riktigt samarbetsvillig, glad, pigg och pratsam. När hans undersöking var klar tog sköterskan med honom ut till bollhavet så fick vi en hel timme att prata ostört med doktorn. Kanon! Finns det fortfarande såna människor??
Glada och nöjda var iaf vi :)

Vi har två väldigt trevliga och roliga tonåringar här på Brunnsgatan just nu (ironisk) Adrian har ju lite svårt att säga K-ljud som ni kanske vet.. Det blir T istället..


-- Adrian, kan du säga Ficka??
Och sen skrattar dom så dom trillar av stolen...


 


F´låt, nu är det länge sen...

Ja, jag vet liksom inte var dagarna tagit vägen. Har så svårt att sätta mig ner och ta den tiden att skriva nu.

Jag fick paket av Julia idag och Adrian skulle hjälpa  mig att öppna.

Adrian: -- Jag måste ha en sax för att klippa av snöret. Men jag ska inte klippa sönder boken!
Jag : -- Vad skulle du inte klippa sönder??? (Jag vet ju såklart inte vad det är i paketet)
Adrian: -- Boken :) som är här i...!
Jag: -- Men, är det en bok i paketet???
Adrian: -- Nej :) !! Det är en docka!!! :)

Han kan luras han :) !!! Men tack snälla söta rara älskade Julia för den fina sallads-kokboken!!


 


Ännu ett trackbyte..



I morse när vi skulle åka iväg till Uppsala så frågade Adrian om det var jag som skulle köra. Nej, pappa får köra sa jag. --Har du druckit vin??? frågade den lilla ungen :) Snacka om att ha koll...

Men idag tyckte jag faktiskt synd om gossen! Han hade tagit mod till sig och skulle göra trackbytet utan den vanliga lugnande medicinen. ( Den som han inte alls blir någe lugn av, utan snarare som de flesta människor blir på midsommaraftonskvällen efter några groggar) --Ni ska få se så duktig jag kan vara :) sa han stolt! Han får bestämma vem som skall ta ut den gamla tracken och vem som skall sätta i den nya. Jag skulle få ta ut och pappa sätta i. Arne (läkaren) gav den nya tracken till Rulle. Vi räknar Ett, två, tre och så tar jag ur. Men när Rulle ska sätta i den nya så går det inte. Då ser jag att den är alldeles för stor!!! --Men, gud, det är ju fel storlek ropar jag och sätter tillbaka den gamla tracken igen. Pust, pust! Arne har alltså tagit fram en track som är två storlekar större än den Adrian har. Inte undra på att det inte gick. Fram med en ny igen och så får vi göra trackbytet en gång till :(   Adrian var sååå duktig! Sa inte ett knäpp. Bara fann sig i situationen... Lilla tussen mammas... Fy faan rent ut sagt vad den gossen få gå igenom och ta emot. Liten som han är...

Förresten på tal om det så lovade jag ju Tittan(mormors väninna från Finland) att jag skulle bifoga det som hände Adrian på Alla hjärtans dag 2007.  Jag var så smart att jag skrev ner det hela i stora drag två dagar efter. Annars hade jag nog förträngt den dagen för alltid.Att jag vet alla klockslag är för att jag dagarna efter ringde runt till alla inblandade.
 Det var den hittills värsta dagen i våra liv, fast ändå den lyckligaste eftersom det mot alla odds slutade lyckligt... Adrian var här alltså 1 år och 9 månader...

Det som inte kunde hända...

Onsdag 14 februari, Alla hjärtans dag blev Vår värsta mardrömsdag.
 Adrian lekte som vanligt i lekrummet, glad och pigg. Så hör jag att det börjar låta konstigt från tracken, ett visslande ljud. Fram med inhalatorn för att ev blöta upp torkat slem som kan täppa till. Adrian blir ledsen, vi suger istället så kanske det släpper. När vi ska suga så får vi bara ner en lite bit av katetern, sen är det tvärstopp!! Vad faan tänker jag, det är trackstopp, vi måste göra ett trackbyte. (Det görs annars på sjukhuset) Fram med alla grejer på köksbordet, lägger upp Adrian som börjar få mer och mer svårt att andas. Tar av nackbandet och står MED HALVA TRACKEN I MIN HAND!!!!! Den har gått i två delar och den ena delen sitter kvar i hans hals. Adrian kan nästan inte andas alls nu. Jag ringer 112(kl 09.07) och försöker förklara någonting som faktiskt inte kan hända och som ingen där hört talas om!! (Adrian visar med teckenspråk att han behöver komma upp från liggande till sittande!!) Vi tar fram akuttången och försöker ta upp röret ur hålet, men det bara halkar undan, jag gör konstgjord andning, men vet inte om jag hjälper eller faktiskt stjälper. Om röret rubbas nån millimeter åt sidan så kvävs Adrian omedelbart, så mycket förstår vi. Efter en evighet kommer två brandmän(kl 09.14) De kan inte göra mycket, men försöker ge den nu panikslagna Adrian syrgas. Rulle håller upp hålet med tången. Jag är vid det här laget helt hysterisk och ringer 112 igen och frågar var faan i hela helvete ambulansen håller hus, mitt barn håller på att dö!!!!! Kl 09.21 kommer så ambulansen, de talar om att helikoptern snart är här. Läkaren ringer från helikoptern och frågar vad det är som egentligen har hänt, men han bryter på dålig svenska, sitter uppe i en dånande helikopter och har jävligt taskig mottagning så det hjälper inte. Jag har inte fått uppgifter när de landade, men brandkillen hämtade dem från helikoptern (som fick landa ett kvarter bort). De försöker hjälpa Adrian på plats, men inget hjälper förstås. Han är nu svag, grå, blå i hyn och slapp. Jag är helt galen och bara skriker att de ska åka med honom till Uppsala. I mitt huvud snurrar allt bara, jag tänker på vad jag ska säga till mormor när hon kommer hem från sin kryssning. Att hennes älskade Adrian är borta. Jag hinner gå igenom begravningen, ja allt passerar i revy... Hans korta liv. Han kommer aldrig att klara detta! Utan track och dessutom ett stort hinder i halsen.
När de ska fara frågar de oss: Vem av er vill åka med? Det finns bara plats för en person. Jag inser snabbt att Rulle är bättre för Adrian och ser de springa i väg till ambulansen som ska ta dem till helikoptern. Kvar i röran och tomheten står jag där alldeles själv (kl 09.50). Panik igen! Jag måste till Uppsala. Ringer Kicki som förstås inte fattar ett dugg när jag skriker att hon måste skjutsa mej till Uppsala för att Adrian håller på att dö. De är här 5 minuter efter och vi drar iväg. Det är den absolut längsta och värsta timmen i mitt liv, jag har alltså ingen aning om Adrian lever eller är död, eller svårt hjärnskadad av syrebrist. Jag ringer 112 igen och ber dem ringa helikoptern att de ska ringa mej. Ingen ringer och jag blir mer och mer säker på att allt är över. Så, när vi kommer in i Uppsala (ca kl 11) så ringer Rulle äntligen och talar om att de sövt honom (kl 10.27) och gått ner via munnen och plockat ur röret. MIN POJKE LEVER!!!!! Jag kan inte med ord förklara känslan. Vi hade fått tillbaka vår bebis, vår älskade goa glada härliga unge. Hur skulle vi klarat oss utan honom???? Jag tackar Gud för att han inte tog vår Adrian.
 

Ja, detta var även för mig väldigt jobbigt att läsa igenom idag... Tårarna rinner... Usch vad skört livet kan vara.
Bilderna jag lovade tar jag i morrn. Visar en bild på en track bara. För er som inte vet hur den ser ut... Röret sitter i ett hål på Adrians hals och på "vingarna" är det ett band som fästs runt hans hals. Tar man bort banden så sitter alltså tracken löst.
Kram alla mina vänner..




Söndagen den 6e september..

Ännu en dag har gått.. Idag har vi (Julia och jag) staplat klart veden :), tagit en lååång promenad och bakat äppelpaj (god) som vi sen bjöd Jessica, Sören och Albin på.
Igår var vi till Gimo och badade med Adrian. Återigen Julia och jag! Jo då, Rulle bor faktiskt fortfarande kvar (tro det eller ej) men som jag sagt förut, vad sjutton gjorde jag utan Julia?? Att bada med Adrian är som att göra ett rejält dagsverke! Han är för det första spintgalen och så har han track som det absolut inte får komma vatten i, för då drunknar han. Och sen vill han gärna gå själv på det grunda och hoppa från kanten... Hjääälp! Det blev bara tre kallsupar. Gossen älskar att bada!
I fredags hade vi förmånen att få låna Theodor en stund medan Annelie och Håkan var på bio i Östhammar. Pojkarna hade så kul :) Att ha Theodor här märks ju knappt då man är van vid vår egen lilla spjuver...
Min tröst är att David också var en liten vildbasare då han var liten. Jag grät och slet mitt hår om vartannat. Trodde han skulle bli en äkta hulligan eller börja råna gamla tanter. Men istället är han nu världens goaste och finaste kille. Hur lugn och snäll som helst!
Nej, nu är det dags att plocka ihop för i morgon. Vi ska till UAS och göra trackbyte igen. Adrian vill prova utan lugnande medicin denna gången. Vi får välan se om han hinner ångra sig.
Jag lägger in bilder sen. Jag sitter ju nere nu med min lilla dator och den är lite segare med fotona...
Hej hej

Bilder...

Ja, igår kastrerade vi alltså Greger.. Stackarn! Var helt utslagen hela dagen!! Men på kvällen satt han i soffan och åt chips med Adrian :)


Nersövd och nyopererad..



Var ju bara tvungen att ta en närbild :) Snygga gaddar va?!


Julia och Greger sovandes på badrumsgolvet :)

 


Grekland nästa :)

Japp! Har precis bokat en vecka till Kreta för pengarna vi fick från kyrkan!! :D   Katarina och Görgen tar hand om gossen vår! Alltså, vad gjorde vi utan dom??? Känns lite pirrigt, men det blir nog kanon :) 20-27 september åker vi då... bara jag och min man!

Greger här igen...

Hej alla!
Ville bara meddela att nu har dom plockat kulorna på mig också :( Schysst? Jag får väl adoptera om jag inte träffar en hona som redan har en kull.. Just nu mår jag pyton, minst sagt!! Typ bakfull! Ligger på badrumsgolvet och bara flämtar... Ska se till att lägga ut lite bilder senare.
Sen påstår dom här hemma att jag inte beter mig som den kanin jag faktiskt är. Bara för att jag sitter med dom i soffan på kvällarna och tigger popcorn, chips och choklad, hoppar upp i vardagsrumsfönstret och smakar lite på blommorna och gärna sitter på köksbordet när jag har möjlighet. Jag gillar också skarpt att ligga i solstolarna ute på altan..  Att jag sen kan öppna min bur plus flytta undan stolen dom ställt för, gör väl mig inte till nåt annat än en kanin???
Igår tassade jag upp för trappan och bajsade en stor hög på hallen som sen Adrian petade ner för trappan. Lät jättekul när det rullade bajskulor ner för hela trappen :)
Vi hörs!!
// Greger

 


Hur gick det sen?

Ja, med tanke på att jag hade feber när jag kom hem från Stockholm och Tjejmilen.. Fick ju självklart inte tillbringa kvällen på soffan ( det är bara som vanligt önsketänkande. Ska ni aldrig tro på)
Vaknade iaf morgonen efter med...ont i foten!! Vad i hel..... Asså va? Kompis Ulla sa att halsontet bara hade flyttat sig neråt. Men ont i foten av alla ställen nu då? Är det åldern månne?? Men jag är ju bara trettioåtta!! Ja ja.. Jag har inte tid att ha ont! Ringde min Doktor Pan. Han med nålarna :) Åkte vackert till Uppsala igår för att leka woododocka :) Känns något bättre, men ska dit på måndag igen så får vi se. Nästa steg blir Patrick Nordin, naprapaten. Jag har iaf lokaliserat smärtan till Fibularis brevis, även kallad korta vadbensmuskeln. Ska även besöka Gå och löpkliniken nästa gång jag far till stan!

Idag skickade jag med kameran till dagis så det är Helen som varit fotograf idag. Kul att se vad gossen har för sig på dagis :)


Adrian blandar färg..




För att sen göra ett konstverk...till mamma :)


Cykeltävling med Anton...


Ja, inte vet jag... :)


hmmm.. undrar vad Adrian tänker på? Philip är med iaf :)


Adrian och Mafalda...


Jobbar i skogen ser det ut som, Simon och Adrian..




Och här har Rulle tillbringat dagen... Julias blivande hem..


Själv har jag stått här inne :)








RSS 2.0