Vart tog lusten vägen..??
Nej, det var ingen fråga till Malena Ivarsson. Jag menar förstås skrivar och bloggarlusten. Har bara ingen lust alls.. Har inget att förtälja. Har inget att skriva. Vill inte. Orkar inte. Hmmm... Vad göra??
Okej, vi kan väl gå igenom vad som hänt på sistone då. Nu kommer jag dessvärre inte ihåg var vi var.
Sjukhuset!! Där var vi sist?! Det berättade jag om. Det minns jag. Eftersom jag lider av en lindrig form (än så länge) av alzeimers så hämtar jag min almanacka= mitt liv i skrift.
Topploppet, och därmed årets sista mil-lopp, sprangs första lördagen i oktober. Gick kanonbra :) Jag fick ju det av kompis Ulla i trettiotioårspresent. Snäll vän! Vi sprang i Hagaparken i Stockholm. Jag vinkade till kronprinsessan när jag kutade förbi hennes " lägenhet". Kan lova att hon stod bakom gardinen och vinkade tillbaka.
Veckan efter var det dags för Julia att få träffa läkaren på diabetesmottagningen. Det visade sig dessvärre att det inte såg bra ut alls :( Hon är alldeles för hög i sockret och har så varit nu i flera år. Så nu beslutades att vi ska läggas in för att få hjälp att "ställa in" allt igen. Novemberlovet tillbringar vi därför i Uppsala, jag och min dotter.
Vi började såklart direkt när vi klev ut från mottagningen, med att skriva, kolla blodsockret sju gånger om dagen, öka insulinet ( 5 sprutor om dagen) , motionera och undvika allt onyttigt. Inte ett dugg har hänt! Hon ligger fortfarande runt 15-20 i socker, hela tiden. Faan!!! Men. Nu ska vi snart få hjälp! Bra!!
Diabetes är den värst jävla skitsjukdom som finns!!! Många tror att det är bara att ta sin medicin varje dag så är det bra. Men så fungerar det tyvärr inte. Allt spelar roll ( allmäntillstånd, mat, motion, stress, kolhydrater.. ) Och ibland spelar det absolut ingen roll vad man gör. Det funkar iaf inte. Jag tycker så synd om Julia som ska behöva ta detta ansvar när det enda hon egentligen skulle behöva tänka på var skolan, killar kompisar och vanliga bekymmer man har i tonåren. Bläää!!!
Och nu har vi ju då äntligen kommit fram till det sista. Min andra trettiotiårspresent; Ladies Night på Globen i den kungliga hufvudstaden :)
Alltså, hur trevligt var inte det?? Om man inte vet vad ögongodis är, då ska man kolla in Martin Stenmark, Andreas Jonsson och Brolle... MUMS!!! Måns Möller var också fin! Och rolig!! En supertrevlig kväll hade vi; jag och mina älskade vänner!!! Lite ledsen att inte alla mina vänner kunde vara med bara.. Annars var det kanon :)
Sådär ja! Nu blev det ju någar rader iaf :) Får väl se när lusten faller på nästa gång.. Man vet aldrig ;)
Hej Hej!!
Okej, vi kan väl gå igenom vad som hänt på sistone då. Nu kommer jag dessvärre inte ihåg var vi var.
Sjukhuset!! Där var vi sist?! Det berättade jag om. Det minns jag. Eftersom jag lider av en lindrig form (än så länge) av alzeimers så hämtar jag min almanacka= mitt liv i skrift.
Topploppet, och därmed årets sista mil-lopp, sprangs första lördagen i oktober. Gick kanonbra :) Jag fick ju det av kompis Ulla i trettiotioårspresent. Snäll vän! Vi sprang i Hagaparken i Stockholm. Jag vinkade till kronprinsessan när jag kutade förbi hennes " lägenhet". Kan lova att hon stod bakom gardinen och vinkade tillbaka.
Veckan efter var det dags för Julia att få träffa läkaren på diabetesmottagningen. Det visade sig dessvärre att det inte såg bra ut alls :( Hon är alldeles för hög i sockret och har så varit nu i flera år. Så nu beslutades att vi ska läggas in för att få hjälp att "ställa in" allt igen. Novemberlovet tillbringar vi därför i Uppsala, jag och min dotter.
Vi började såklart direkt när vi klev ut från mottagningen, med att skriva, kolla blodsockret sju gånger om dagen, öka insulinet ( 5 sprutor om dagen) , motionera och undvika allt onyttigt. Inte ett dugg har hänt! Hon ligger fortfarande runt 15-20 i socker, hela tiden. Faan!!! Men. Nu ska vi snart få hjälp! Bra!!
Diabetes är den värst jävla skitsjukdom som finns!!! Många tror att det är bara att ta sin medicin varje dag så är det bra. Men så fungerar det tyvärr inte. Allt spelar roll ( allmäntillstånd, mat, motion, stress, kolhydrater.. ) Och ibland spelar det absolut ingen roll vad man gör. Det funkar iaf inte. Jag tycker så synd om Julia som ska behöva ta detta ansvar när det enda hon egentligen skulle behöva tänka på var skolan, killar kompisar och vanliga bekymmer man har i tonåren. Bläää!!!
Och nu har vi ju då äntligen kommit fram till det sista. Min andra trettiotiårspresent; Ladies Night på Globen i den kungliga hufvudstaden :)
Alltså, hur trevligt var inte det?? Om man inte vet vad ögongodis är, då ska man kolla in Martin Stenmark, Andreas Jonsson och Brolle... MUMS!!! Måns Möller var också fin! Och rolig!! En supertrevlig kväll hade vi; jag och mina älskade vänner!!! Lite ledsen att inte alla mina vänner kunde vara med bara.. Annars var det kanon :)
Sådär ja! Nu blev det ju någar rader iaf :) Får väl se när lusten faller på nästa gång.. Man vet aldrig ;)
Hej Hej!!
Kommentarer
Postat av: Peter
Tja.. för att ha blivit drabbad av skrivkramp måste jag säga att du hasplar ur dig göranden och låtanden rätt bra ändå. Fortsätt så där du så blir det här bra! Hoppas det blir ordning på Julias "socker". Ja fy fan, är det inte det ena så är det det andra som nån sa när hon blödde näsblod.
Postat av: Kicki
Ja du vännen....det är inte bara det ena för er.... Jag beundrar er SÅ mycket hela familjen. Hoppas verkligen att sockret kommer gå ner på Julia snart. Ögongodis kan man verkligen kalla det....en trevlig kväll. Blev det något kort som blev bra eller ! ? Kramis
Trackback
