Du har angivit fel lösenord...

Ja, nu var det så länge sen jag var in här att jag t.om hade glömt bort lösenordet. Illa illa!! Men va faan, jag hinner ju ingenting nuförtiden.

För er som ännu inte vet så har jag ju efter sex års "hemarbete" börjat jobba på riktigt :) Hur häftigt som helst!! Gimo Sim och Sporthall är nu mitt andra hem.

Annars då? Tjejmilen i lördags! Gick super, trots att jag var såå otränad. Sprang på min ärvda finska envishet. Tiden blev väl inte den snabbaste, men jag "sprang" iaf hela långa vägen. Nöjd :)

Och huset då?? Jo, för tusan. Den här sommaren kommer vi minnas så länge vi lever. Tänk vad det hade underlättat om vi hade sluppit att bo i eländet. Det är tufft som satan faktiskt! Som nu när det ständigt är fuktig luft, både ute och inne. Sur tvätt hänger i hela vår "enrummare".. Och laga mat i vardagsrummet, medans vattenkranen är i tvättsugan.. Ett ständigt pussel! Men men.. Vi klarar oss.. som vanligt.. Skönt att veta var man har varann.. så att säga ;)

I går kom så äntligen köket hem. Nu kommer det väl ta ett tag inan vi kan börja använda det, men vi ser ändå hur det hela kommer att bli så småningom :) Golvet lades klart igår, sånär som på ett par brädor som var skadade och som måste bytas. Nu håller Rulle på för fullt med taket.
Bilder lägger jag inte ut (ännu)  :) De som bryr sig kommer och hälsar på och ser hur det går för oss. Det vet jag!!

Hej Hej..


Bebisen ska börja skolan!!!

Jaa, jag kan bara inte fatta det. Min bebis.. Min minsta, min sista bebis. Ska. Börja. Skolan.

Jag kommer aldrig att glömma den dagen jag själv skulle börja i Öregrunds skola. Jag var (nästan) nio år och hade flyttat från Gimo (säg det inte till nån, att jag är därifrån) Jag skulle börja i tredje klass, i en ny skola, på ett nytt ställe. Men det som sitter djupast i minnet är; Jag hade fått nya kläder!! Svarta manchesterbyxor och en gul-och-vitrandig t-shirt. Jag var världens malligaste, lyckligaste och finaste. Tänk, jag minns inte vad jag åt till middag i går, men det sitter :)
 
Julia och jag var till Uppsala häromdagen och inhandlade nya skolkläder till gossen våran. Han är inte heller så bortskämd med att få nya kläder, men det är som sagt var något speciellt med skolstart. Då ska man ha lite nytt. Ny ryggsäck också såklart. Finaste skolpojken våran :)

Idag berättade Adrian att han önskade sig ett Nintendo DS (tror det heter så) i julklapp.
-Ja, men då kanske det inte blir så många fler julklappar, eftersom det är ganska dyrt ,säger jag.
- Men, jag önskar ju mig det av Tomten, så då kostar det inget :) säger gossen klokt..






Vi kämpar på..

Ja, det är nog det minsta man kan säga.. Eller iaf Rulle. Oj Oj Oj. I köket är det nu ca 1.20 meter ner till berget och likaså i hallen. Vi plockar sten, tvättar och städar rent och Rulle bygger sakta men säkert upp allt själv..
Tusen Tack Håkan Johansson som var här i en hel vecka på semestern och slet!!! Lav ju!!
Nöden prövar vännen som dom säger. Så sant Så sant..
Det är ju lite annat som hänt här hemma också, som de flesta säkert vet.. Bland de värsta dagarna i mitt liv. Kanske låter löjligt. En katt. Men fy faan vad ont det gjorde!!!

Dylan gick ut som vanligt på förmiddagen och som alltid gick jag ut efter en stund och ropade på honom. Ingen kisse.. Oroligare och oroligare... Tiden gick. Alla var ute och letade. Vi gick runt till alla och frågade. Några hade sett honom. Några hade pratat med honom.. Slutligen hamande vi hos XXXXX på Nypongatan.
Jo, då katten hade varit där. Han hade varit sååå trevlig och snäll, varit där en lååååång stund, men sen gått vidare, pigg och glad. ELLER HUR!!!!!

I samma veva har grannen hört att XXXXX VRÅLAT - JAG SKA DÖDA DIG DIN JÄVLA KATTJÄVEL!!!!!

Vi gick till XXXXX ännu en gång. Adrian gick fram och frågade. XXXXX såg inte mig. Då röt han i till Adrian. ARGT. Han hade inte sett nån katt. ELLER HUR!!!

Två timmar senare kommer samma XXXXX med andan i halsen och talar om att katten ligger i hans rabatt. Jätte sjuk.
-Han är nog bara törstig, han är nog bara törstig.. Jag försökte ge honom vatten, men han ville inte ha.
ELLER HUR!!!!!!!

Jag frågar; Vad är det som hänt? Vi hörde dig skrika...
- Jag kastade bara lite vatten på katten. Det dör man väl inte av, eller???
ELLER HUR?????

Vi rusar hem med en livlös katt, ringer veterinärer på veterinärer, ingen har tid eller VILL. ( JÄVLA GAMMELHUS VETERINÄR som gör reklam för att ta emot dygnet runt) ELLER HUR!!!!!!!

Jag hysterisk, Julia cool. In till Ultuna i 190...

Lilla lilla kissen. Bästa finaste Dylan. Totalt borta. Först tror dom att bäckenet eller benet är av för han ligger i en sån konstig ställning. Vi får följa med till röntgen. Dra och slita i bebisen. Tårar, tårar, tårar...
Vad i helvete är det som har hänt????? Kan en människa vara så elak mot en liten kisse? Det kan inte vara möjligt...

Vi får iaf tillslut lämna vår älskade lilla bebis på sjukhuset med löftet att dom ringer på natten om han skulle bli sämre.. Vem kan sova då..?? ÅNGEST!!!!!

Jag ringer XXXXX på väg hem från Ultuna och frågar VAD SOM EGENTLIGEN HÄNT??!!

Jo då dom hade ju först pratat trevligt med den lilla kissen som kom, men sen blev han väl för närgången så då kastade han vatten på honom så att han klättrade fyra meter upp i ett träd. När han så äntligen tog sig ner gjorde han om samma procedur... Gulligt va.
Enligt XXXXX ville Dylan sen gå in. Då blev XXXXX GALEN och jagade honom med en sopkvast...
Då kom HATET!! Han hatade katter så mycket så luren jag höll i örat glödde. ALLA katter bajsade på just hans gräsmatta. Nej, dom grävde inte ner sitt bajs inte. ( som katter faktiskt gör) Han skulle sätta elstängsel nu.

Ja, iaf enligt honom så hade han ju redan mitt på dan ( innan vi frågade efter honom) sett katten sitta där med tom blick. Totalt frånvarande. Helt plötsligt liksom.
ELLER HUR!!!! Och varför säger han då inte det till mig när jag frågade efter honom första OCH andra gången..??

Bara en sjuk sjuk människa kan göra så mot ett försvarslöst litet djur.
Vad exakt han har gjort kommer jag bara få veta den dan Dylan lär sig prata..

Tre dagar och sjuttiofemtusen ångestattacker och fyra liter tårar senare får vi äntligen träffa den lilla lilla kraken. Han har alltså fått en blödning i hjärnan efter ett hårt slag i huvudet. Blicken är tom och kroppen slö och slapp. Han kan bara gå i högercirklar. Runt runt runt.. Kastat vatten..?  ELLER HUR!!! 
Åh, vad det gör ont i hjärtat...
HUR KAN MAN SLÅ EN KATTUNGE??????
Men å andra sidan. Hur kan man klä ut sig till polis och skjuta ner åttio barn på en ö i Norge???
Ja. DET FINNS SJUKA SJUKA MÄNNISKOR MITT BLAND OSS.

Det gör mig så ont.


Idag är Dylan ( en nu väldigt dyr och påkostad katt) helt återställd vad vi kan se. Han har numera en liten pejl kring sin hals så jag kan kolla med jämna mellanrum var han är.

Mitt i allt elände är jag glad att vi hade den bästa försäkringen på vår lilla katt. 13 600 hade det kostat att lösa ut honom från Ultuna- Nu betalde vi 3056 kr.. Puh..




Ja, herregud säger jag bara...

Jag vill härmed att alla dagledig infinner sig på Brunnsgatan veckorna 29-34. Inga undanflykter godtages. Ackordlön!

Kan man sätta ut en sån annons i tidningen tror ni..? Det känns iaf som om det skulle vara det enda sättet att få klart det här bygget innan jag får rimfrost i skägget. Och vi som inte ens har ett endaste litet hus att bo i innan detta är klart!?!! ( Jo, mamman min är snäll och drar iväg på semester några dagar så vi kan bo där, men...) Adrian med diverse hjälpmedel, mat till fem personer(minst), en crossbuss på ett par kvadrat.. HJÄÄÄLP!!  Bara att hoppas att åtminstone vädergudarna är schyssta mot oss..

Igår fick vi iaf iväg beställningen på det nya köket!! Hoppas hoppas nu bara att allt går vägen och att allt flyter på med rivning och uppbyggnad av huset.


Idag var det dags för det årliga besöket på Barnens bruk i Lövstabruk. Värt att besöka om man har ungar som gillar att klättra och leka. Det har jag.
Extra roligt var det att vi dessutom fick med oss Annelie, Casper och Theodor. Av någon anledning är det inte längre lika roligt att bara vara med mamman och syrran. Kan inte förstå det jag..

I morgon kväll bär det av till Östhammar för att kolla in sötpojken Erik Saade. Adrian vrålar för full hals; Manboy, manboy. Jukkakomi manboy :D



Tre veckor sen!!

För tusan, är det så länge sen jag var in här?? Ja, herregud vad tiden går..

Vad har hänt då, sen sist? Jo, vi hämtade ju Bob Dylan i Södertälje på vägen hem från Marika. Vilken liten galning till kisse :) Han har redan hunnit käka både konsumpåsar och kasslerplast. Inte bra för liten kattmage.
Det senaste är att klättra så högt man bara kan i de allra högsta träden. Jätte kul :) Och idag skrämde han iväg grannens tiokilos katt som ingenting! Tuff kille vi fått!
Att gå på bordet eller sova på datorn är bland det mysigaste som finns, förutom att rota igenom alla sopor förstås. Vi kan ju inte ha sopkorgen under diskbänken eftersom vi fått råttor igen (okej, möss då..)
Vid varje måltid tar vi ner honom ungefär 748 gånger från bordet. Då håller han på att hungra ihjäl! Man kan tro att han inte får nån mat alls. Tjejen på djuraffären tyckte att vi skulle byta foder åt honom, eftersom han antagligen inte gillar sin mat så bra.
Men tyvärr, jag var ju sparsam så som min mor har lärt mig och köpte tio kilo på en gång.. Så Dylan, du får nog gå hungrig i ett år framöver. Synd.

Vad mer? Jo, jag vann ju som bekant en (faktiskt två. En till Julia också) mobiltelefon till jul. Den lyckades åka i golvet och blev bara svart. Då fick jag låna Davids gamla Samsung tills den också blev slut. Tog väl ett par veckor att göra slut på den..
Det är väldigt svårt för mig att vara utan en mobil så jag bad då min kära man att passa på att springa in på Media Markt när han ändå var inne i Uppsala förra torsdagen och köpa en ny. Det blev en Nokia för 1400 kronor.
Den var inte vattentät kan jag säga. Och den svarade inte själv heller när när den hamnade hos reningsverket när jag spolade ner den i toaletten. Jag hade den i FYRA DAGAR!!!!! Helvete.
Inte bara jobbigt att bli utan telefon. Jävligt jobbigt att man inte kan ett enda telefonnummer i skallen. Skit jobbigt att inte kunna ringa sina vänner och tala om att man inte kan nås för närvarande.. SUCK!!

Astrid Lindgrens Värld har vi hunnit med också för tusan!! (Tänk att det är två år sen sist vi var där!)
 Den här gången åkte vi med Henry, Helen, Irma och lilla Freja. Adrian gillade Ronja bäst i år medan Irma trivdes bäst hos Pippi.
Vi hade iaf två roliga och trevliga dagar :)

Ja, någon mer tripp blir det inte för oss denna sommaren. För det är nu det börjar. Renoveringen med stort R !!

Om en vecka flyttar vi ut i crossbussen, för att kunna riva ut hela nedervåningen.
Asså, visst är jag van att leva tajkonliv. Men det är nog bra att jag ännu inte förstår hur vi kommer att ha det denna sommaren. HJÄÄÄÄLP!! Vi skall bo på en yta som är hälften så stort som vårt framtida skithus!!
Det får bli till att äta på papptallrikar de dagarna vi inte blir bjudna hem till våra vänner och bekanta ;)
Ja ja.. Jag ska inte gnälla. Det är ju faktiskt sommar trots allt. Och jag kommer få ett fint nytt kök, med diskmaskin, till hösten :)

Puss & Kram

By the way, jag har nu plockat fram min gamla ihoptejpade mobiltelefon och fått ett nytt simkort på posten. Så för närvarande kan jag nås :)









Rapportering från Östergötland..

Ja, här skiner solen från en klarblå himmel :) Idag har vi dock tillbringat några timmar på Busfabriken i Linköping. Det är ju liksom sånt man måste hinna med när man är här. Igår var vi vid badet hela eftermiddagen och likaså dan före det.
Annars gör vi sånt vi brukar göra när vi är här, nämligen äter GOD mat och dricker vin, smäller flugor och dricker ännu mera vin.. 
I morrn bitti ska Marika jobba så då är det mitt och Adrians jobb att mata och släppa ut hönsen och ankorna. Ett jobb vi tar på fullaste allvar! :)

Nu släpper jag bomben då; VI ÄR MED KATT!!! Ja, det är sant. En allergivänlig sibirisk katt vid namn Bob Dylan ska flytta hem till oss.
Julia och jag var och träffade honom för ett par veckor sen och tog med oss ett stycke handduk hem, full med sibiriska katthår. Adrian fick umgås med handduken i två dygn och det gick bra :) Inga tecken på kliande ögon. Och när vi åkte ner till Marika i torsdags stannade vi till igen ( i Södertälje) och Adrian fick tillbringa en timme tillsammans med alla katterna. Det gick också bra :) Så nu håller vi alla tummar vi har för att det här ska gå bra!!


Bob Dylan :)

Är det vår, sommar eller höst??

Ja, ena sekunden av med kläderna och svettas. Andra stunden paraply och galonisar. Och alltid vindskyddet med! Hy haan vad det blåser.
Jag skulle kunna tänka mig riktig sommar snart. För nu. Just idag har jag vaxat klart båda båtarna :) Okej. Bottenmålningen är inte gjord, jag vet. Men om vi ger det en eller två dar, så kanske vi kan sjösätta sen!!! Aj lavv itt!
I övrigt på Brunnsgatan så rustas här för kalas. Igen. Nu är det Julias tur! Våran lilla skitungeflicka tar studenten på onsdag!!! Hon som var en liten plutt på fyrtiosju centimeter och knappa tre kilo har nu gått klart sina tretton år i skolan :) Och vad jag antar och tror, inte med dom allra sämsta betygen heller! Det är mammas flicka det ;)
Som hon kämpat, slitit, gråtit och övat är hon verkligen värd en alldeles egen dag :)

Och första skolföräldrarmötet för lillskitunge-Adrian har jag varit på i veckan också! Tänk att han nu då ska börja skolan, precis när Julia slutar den.. Som jag sagt förr; Jäkligt taskig planering! Men det är det värt ;)
Jag vet inte hur vi ska få ihop det här med morgontrött son med att skolan ska börja 08.00 varje morgon. Suck. Varför plåga barnen redan då dom är sex år unga att gå upp kl 7. Jag menar, okej nu när det är ljust ute och fåglarna kvittrar. Men tänk november.. december.. januari.. februari.. Inga fåglar vakna då inte.. Hy haan! Men som sagt. Han har ju bara tretton år framför sig i skolan ;) Vi får se ljust på saken. Och sen har han ju bara 50 år kvar att jobba efter det han gått ut skolan!! Tänk positivt, tänk positivt, tänk po...

David då? Älskade mellanskitungen har ju så smått återupptagit sitt crossåkande igen. Till sin pappas stora förtjusning. Då fick ju jag en anledning att inte sluta äta på naglarna. Nu ska man alltså sitta här och vara orolig och nervös igen. Suck. Jag trodde den tiden var förbi.. Nu i helgen är det första tävlingen på flera år. I Linköping. Nästan granngårds? Eller inte.

Ja ja. Små barn små, billiga leksaker. Stora barn stora, dyra leksaker.



Ibland är det faktiskt inte rättvist..

Nej. För i veckan har det varit strålande sol och då har jag ju såklart suttit inlåst på kurs. I helgen ska det bli FEM GRADER och REGN!!!! Jag har ingen lust att fixa båtarna med galonisar på. Ska ringa till Pohlman och klaga.

Jo, nu då för alla nyfikna som suttit bänkade framför TV apparaterna och bara väntat på att få höra om den förvirrade kvinnan som gått vilse, nerbajsad, på stockholms gator. Tji fick ni. Hon klarade sig alldeles utmärkt. Men så slapp hon ju åka tåg och tunnelbana.. Företaget bjöd på taxi till och från Täby :) Det ni.. Skulle ha varit Östhammars kommun det.

Och en sak har jag lärt mig. Jag är såå glad att jag bor i Öregrund :)

Ni som inte har facebook ( stackare, hur ni nu klarar er? ) har nog inte sett den här bilden idag :)





Nej, nu tror jag minsann att jag ska dra till Kons.. nej ICA får det bli idag!!

Hej Hej



PUUUST!! Barnkalaset över för det här året :)

Ååh, vad skönt!! Och det gick så bra.
Jag ska vara helt ärlig. Jag gillar inte att hålla i barnkalas. Neej, usch. Jobbigt! Läskigt!! Och ändå har jag jobbat med barn i femton år. Det hjälper inte.
Adrian ville ju som vanligt bjuda hela Öregrund på sitt kalas. Förra året fick han bjuda sin dagisavdelning och vi hade ett stort (läskigt) kalas i sporthallen, men i år sa mamman;  Nej! I år blir det bara killarna. Det kom fyra stycken och vi hade det så trevligt och roligt :) Adrian hade beställt toast och (mjölkfri) glass. Efter det hade vi skattjakt i trädgården :)
Innan gästerna kom sa gossen;
- Det är faktiskt svårare än man kan tro..!
- Vadå??, säger jag
- Att tacka för presenten. Man tror att det ska vara så lätt, men sen är det faktiskt jätte svårt..
Ååå, lilla tussen. Sånt går han och ororar sig för :)

Jag går också och oroar mig just nu. Inte för att inte kunna tacka. Nej, för att åka tåg och tunnelbana alldeles själv i den kungliga huvudstaden. Joo, jag ska på arbetsledarutbildning i Stockholm på tisdag och onsdag. Eftersom jag inte törs köra ända in till stan så får jag sova hos kompis Cecilia, i Täby. Skitbra tänkte jag. Tills jag kom på att jag faktiskt måste åka in till självaste stan både tisdag och onsdag. Och tillbaka. Själv. Med tåg OCH tunnelbana. Helvete. Varför finns det inga direktbussar eller nåt? Skitläskigt ju.
 Inget lokalsinne har jag heller. Och en tendens att bli skitnödig så fort jag går vilse.. Oj, hur ska det bli??
Undrar vad det kostar att åka taxi... Suck.

Kolla gärna på lokaltevenyheterna på tisdag och onsdag om dom säger nåt om en förvirrad kvinna som har skitit ner sig ute i Tensta, Haninge eller Kungens kurva. Då är det bara jag som inte hittat till kursen.

Ordkombinationer är roliga tycker Adrian 6 år :)

Som sagt var. Hemma låter det så här nu; Jävel-jävlar, jävla jävel, jävla jävel jävel, jävel jävel och jävla jävlar. Man kan också kombinera in andra ord tydligen; Jävla David, Julia-jävel, biljävlar och stoljävel.
Duktig och kreativ son vi har..

I morse när jag gjorde tårtorna färdiga frågade Adrian;
- Är det mjölk i tårtan??
-Jaa.. sa jag.
-Men då kan inte Axel äta den!!
-Nej, men på ditt barnkalas bjuder vi ju på glass..
- Jaha, men då får du köpa mjölkfri glass, för jag har kompisar som är laktosfria...  

Så kan man också säga :)

Ja, idag har vi ju då kalas för fulla muggar!! Adrian vill ha mååååånga paket, så välkomna hit alla som är sugna på tårta :) Dock med mjölk i...

Hej Hej

Han lär sig något nytt varje dag..

... vår lilla prins! Som jag berättade förr så har han ju nu lärt sig att säga V ( Adrian har svårt med några konsonanter pga att han är lite sne och vind i munnen)
Häromdagen gick han och övade och övade och övade på att säga ett ord; Jävlar.
-Mamma, jag kan säga jävel, men inte jälar.. 
Men han övade på friskt under dagen och rätt var det var så kom det!! -Jaa, nu kan jag säga Jävlar också!!!  
Det är pappas pojke det :)
Det jag funderar på är ju förstås om han måste visa alla sina nya kunskaper när vi ska till logopeden om fjorton dar..  Kanske ska öva på några fler ord..?
Annars här hemma väntas och längtas det till självaste födelsedagen med stort F. Gossen ska ju till att bli sex hela år, på onsdag!! Kan man fatta??? SEX år??!! Och var tog dom åren vägen? Vad har hänt under den här tiden?
Jo, vi köpte ju det här huset i oktober 2005 då Adrian var fem månader ung. Vi hade inte sovit många timmar under dessa första månader, men när vi flyttade in i huset så började också Katarina jobba natt hos oss. Jag kommer ihåg den första natten vi skulle få SOVA  en hel natt. Eftersom vi inte hade rum så det räckte fick vi sova skavfötters (heter det så?) i klädkammaren uppe ( eller nja, skrubben rättare sagt) Tur att vi inte är så stora min man och jag.
Vi vaknade på morgonen halv sex, totalt mörbultade av en alldeles för tunn madrass, som dessutom inte fick plats på bredden, men UTSÖVDA!!
Ja, ingen som inte upplevt hur det är att vara vaken i typ fem månader i sträck, kan förstå känslan. Och också känslan av att våga lämna ifrån oss vår lilla bebis som inte kunde andas själv, utan hade ett rör i halsen att andas genom. Som inte kunde skrika eller ens få fram ett litet ljud. Som rosslade och behövde "sugas" hela tiden. Som kräktes och rosslade mer, hostade, kräktes, rosslade... Som skulle sondas varannan timme... 
Ja, vad hade vi gjort utan vår Katarina??? Förmodligen legat på en låst avdelning iklädda tröjor med jääääätte långa ärmar...
Fyra nätter i veckan kom hon hem till oss i ett år, plus att Adrian fick komma hem till(och bli en del av) hela stora familjen Edvardsson en gång i månaden. Så att Adrian nu börjar spela fotboll är absolut inte vårt fel.
Jag vet vilka vi ska skylla på ;)
Vi älskar Er Familjen Edvardsson!!! Det finns inga som ni. <3 <3 <3

Vad har hänt mer under dessa sex år?
Adrian hade ju inga ljud alls nästan under sina första år. När man har track så passerar inte luften stämbanden på samma sätt. Ingen hade talat om för oss hur han skulle kunna göra sig förstådd i framtiden, men vi började iaf med "tecken som stöd" när han var ca 10 månader. En hel vinter satt vi och kuskade till Uppsala för att gå teckenkurs. Katarina, Görgen, Rulle och jag.. Alltså vilket språk!!! Alla människor borde få lära sig det. Framförallt alla bebisar! Adrian lärde sig (såklart) blixtsnabbt och kunde prata med oss mycket tidigare än han hade kunnat göra med ett "vanligt språk". Det är faktiskt mycket lättare att lära sig prata med händerna än med munnen! Och talet blir inte sämre för att man börjar med tecken, som vissa tror. Tvärtom. Och så fort talet kommer, lägger barnet ner tecknandet av sig själv. Lite synd ibland kan jag känna. Men vissa ord har vi faktiskt kvar :) 

Jaa.. Adrian, allas vår lilla guldklimp ska fylla sex år och börja i förskoleklass i höst. Tänka sig.. Vi har en unge som tar studenten och en som börjar i sexårs..
Ja, inte att förglömma en som jag ska ut och övningsköra med och som håller på att lära Adrian alla crosstricks han kan ;)

Hur planerade vi det här tro...??

Nej, nu blev det ett sånt där långt och förvirrande inlägg i kväll. Hoppas att nån orkar läsa :)

Puss & Kram






Påsken är över för den här gången..

och har man tur får man väl en ny nästa år.

Idag blev det fem kilometer jogg och 45 minuter på gymet. Jag har nämligen numera svårt att komma i mina stretchade gympakläder. Törs inte ta fram måttbandet, men sisådär en tio centimeter extra runt midjan har det nog blivit efter både utlandsresa och påskmat.. Suck.. Jobbigt med ätstörningar.. 
Jaja.. bara att ta tag i eländet innan det blir tjugo centimeter ;) 

Oj vad vi har jobbat hemma i helgen!! Alla har varit med och kämpat :) David har krattat, Julia har gjort fint på sin altan och målat utemöblerna sina, jag har målat och krattat, Rulle har (också)  målat och Adrian har gjort en massa nya spår i gräsmattan med fyrhjulingen..  Alla jobbar på med sitt ;)

Tur att det blev lite sämre väder idag så man kan sanera lite inomhus.
Och nu ska jag ta en promenad med Saga, Annas hund. Vi har mycket att prata om, hon och jag. Hon har också ätstörningar och problem med vikten.

Jag hade ju utlovat lite semesterbilder också för tusan;


Utsikten från balkongen



Solar :)



Badar..



En kille som bodde på hotellet..



Kvällens frisyr inför mini-discot!



Ser jag ut som min mamma..???



Mini-disco, som sagt var.



Adrian med sin nyfunne vän, på vattengympa :)



Såå kul!!



-Mamma! Dom här ska David och Julia få!!



Det är ett måste att ta kort på en ödla på vägen..



Tänk om vi kunde såga upp den här tallen till ved!!!



Du sa att du ville ha en korv med bröd!! Ät upp nu.



Trött kisse på Loropark :)



Späckhuggar-show..



Tillbaka till poolen..



Underbart :)



Så här ska det se ut!! Adrian med kompis nr 2



Skööönt!!


Ja, lite bilder hann jag lägga ut iaf..
Hej Hej..


Hemma igen.. :)

Ja, resan hem gick över förväntan. Gossen tyckte förstås att det tog alldeles för lång tid, men han var duktig ändå.. trots en viss åksjuka..

I några timmar tyckte jag det var alldeles underbart att vara hemma igen, sen föll jag snabbt in i rollen som lokalvårdare, mat-tant och tjat-och-gnällkärring. Nu kommer jag ihåg varför jag så gärna ville åka bort ett par veckor. Hur kommer det sig att alla sätter sig på sina fina rumpor så fort mamman i huset är hemma?? Ibland är det jävligt påfrestande att ha tusen bollar i luften samtidigt.
Men som Julia sa så har jag ju som sagt var haft semester i två veckor.. Okej, ska inte klaga. Hrmf.

Summa sumarum, har semestern varit väldigt bra och Adrian har lärt sig så många nya saker; Han kan simma under vattnet, dyka från kanten, handla själv på affären, säga We would like to pay och One orangejuice. Han kan säga V (som förr blev L) Och han är en rackare på att knyta nya sociala kontakter :) Innan vi hinner blinka så har han skaffat sig en ny vän, och som han dessutom kan prata precis som. Kämpebra!! :)
Vi har också lärt känna några supertrevliga människor; familjen Hällefors från Stockholm och familjen Mattson från Göteborg. Trevligt Trevligt!!

Får se om jag hinner lägga in några bilder nästa gång.. om någon låser upp kättingen som sitter runt foten ;)

 Ooops, nu ringer visst sovklockan!! Zzzzzzzzzzz..

 


Ingen bra idé...

... att åka på tur i bil på minimala slingrande vägar där framdelen möter bakdelen på bilen i kurvorna. Iaf inte när man har en gosse som t.om blir åksjuk av att åka på Österbyrakan... Ja ja. Resan tog ju bara ca fyra timmar och vi hade ju gott om elefantkondomer med oss.. 
Stackars stackars Adrian!!!
Men vad gör man inte när ens äkta man absolut vill se en riktig vulkan på väldigt nära håll.. Kan säga att jag fortfarande har lock för öronen. Först tre timmar uppför ca tvåtusen meter, sen tvärt nerför... Suck. :)
Dagen avslutades iaf på en jättemysig djurpark där pappan till sonen fick köpa fina leksaker för att eventuellt kanske möjligtvis nånsin bli förlåten för mardrömsfärden till vulkanen Teide. Så kan det gå.
 Imorrn ska vi inte lämna poolen har vi lovat gossen..  Idag har han ju varken hunnit bada eller varit på minidisco. Vi ligger på minus just nu.. Typiskt.

KRAAAAM :)

Nya Bosse Parnevik här!

Jaa :) Gossen pratar liksom den dialekt som den han pratar med har. Idag har det varit "göteborska" för hela slanten. Föreställ er så kan ni förstå att man ler.. :) Förra veckan var det mycket öskötska (östergötlandsdialekt för de som inte förstår mitt slang) Även norska och finlandssvenska har förekommit friskt.
Mamman som vi lärde känna igår, från Göteborg, frågade om vi också var därifrån :)
 
Adrian är nu mera fisk än både fågel och mittemellan kan jag förtälja! Med pluggen i och puffar och badringen på så tar han sig fram som den värsta säl :)
Han ser så mycket fram emot att få bada i stora poolen i Gimo med Philip när han kommer hem. Det fick han inte förr.. Glad kille!!! :) Och mamman pustar ut med tanke på att det snart är dags för simskola.. ( det var ju otänkbart för bara ett år sen!!)

För övrigt så har vi väl lagt ut sisådär en tio centimeter runt midjan, både Rulle och jag ;) Mycket god mat är det.. För att inte tala om vin, öl och nötter.. Suck! Trots att vi är såå duktiga med våra turer på mornarna.. Ja ja.. Tur att Viktväktarna finns då vi kommer hem ;) Är det semester så är det..

By the way. Ska erkännas att jag börjar längta hem. Till barnen våra..  Borta bra, men hemma bäst ;)

Ha det gott alla mina vänner!
Puss & Kram

Rosa svenskar på Teneriffa :)

Jaa.. Solen är stark här. Att man aldrig lär sig... Rulle har redan bytt skinn på flinten. Adrian stackarn skriker som en stucken gris då vi ska smörja, si så där fem, sex gånger om dan. Han har bränt armar, axlar och rejält under ögonen. Varsågod för framtida hudcancer... F´låt..
Idag var det då dags för den andra springrundan. Ja, jag gjorde en kortis i onsdags faktiskt. Idag skulle jag ju då springa i en halvtimme tänkte jag. Och springer man då en kvart åt ena hållet så borde det ju bara vara att vända åt andra hållet, så är man hemma efter ytterligare en kvart. Enkelt! = En halvtimmes springtur. Men... Jag vände ju då efter en kvart som jag bestämt.. Bara det att mina ögon som jag inte har i nacken hade inte riktigt registrerat vägen tillbaka. Så helt plötsligt gjorde jag en Rulle. Jag var vilse!!! Jag!! Alltså, jag som har NADA lokalsinne. Vet varken upp, ner, höger eller vänster. HJÄÄÄLP!! Och ni vet när man blir rädd så kan det hända väldigt konstiga saker. I mitt fall. Jag blev väldigt väldigt bajsnödig. Från noll till hundra på en sekund liksom.  Inte kul. Nej. HELVETE!! Antingen fortsätter jag springa med risk för att göra i byxorna eller så går jag sakta sakta och kniper väldigt hårt. Jag sprang! Jag gjorde inte i byxorna. Jag hittade rätt väg.. tillslut. End of story ;) Pust!! Hy Haan som Adrian skulle sagt.
Undrar om det finns GPS att köpa?
Vad roar vi oss med här annars då förutom att springa vilse?
Jo, klockan ringer (faktiskt) 07.55 varannan dag för mig och varannan för Rulle. Adrian sover som en gris till halv elva om vi inte ruskar liv i honom. Den som gått upp tidigt tar en motionstur ( vilse) och den andra gör frukost. Sedan äter vi tillsammans och sen är det dags för nästas motionstur :) Det är semester det ;)
Sen är det poolen eller havet som gäller några timmar innan vi gör lite lunch. Bada lite till efter lunch och sen kvällens höjdpunkt ( tycker Adrian ) Minidisco!!
Kvällen avslutas i lekparken med nya kompis Lou och sen vill Adrian somna på balkongen medan mamman och pappan tar en öl.
Kan livet vara enklare..?? Nej, troligtvis inte. Men inte skulle jag vilja ha det så jämt inte.. Ett par veckor så är man rätt nöjd ;)

GRATTIS Pappa förresten!! 71 år idag!!

KRAM

Hej Hej :) En rapportering från Adrian här!!

Som sagt var. Nu är vi äntligen här, på semester :) Resan var såklart jobbigt eftersom jag har hela arslet fullt av myror. Det var svårt att krypa under alla säten, utan att skrämma slag på folk. Mamma och pappa var skittrötta! Efter tre timmar somnade jag så iaf en timme. Mamma passade också på att slagga in. Pappa sov mest hela tiden ändå. Rosslig som tusan blev jag också. Typiskt! Äntligen framme så fick vi inte kliva av planet. Nåt med nåt schengeravtal?? Inte den blekast vad det handlade om.
Äntligen av planet så hade jag ju jättebråttom. Jag har skitsnabba ben också. Passade på att rusa av mig. Synd att inte mamma eller pappa hann med. Suck. Dom fattade inte att jag inte kan tappa bort mej.. Töntar!
Så äntligen på bussen, som skulle ta hela tjugo minuter till hotellet. Orkar ju inte sitta still så länge. Men vad händer ute på motorvägen?? Jo, bussen gick såklart sönder.. Vad annars. Mamma påstod att det var deras fel. Eftersom vi var med på bussen. Vet inte vad hon menar med det. Nåja. Av med alla väskor och kliva på nästa buss efter fyrtiofem minuter. Vi kom bara fram två timmar försent. Vad gör väl det när vi ska vara här i två hela veckor..??
Visste ni att min mamma inte har nåt lokalsinne? Jag vet det nu. Här är allt liksom byggt som en sorts labyrint. Mamma går vilse hela tiden :) Tur att jag är med och kan visa! Jag får leka själv på lekplatsen nu och gå hela vägen upp själv. Vi bor på tredje våningen! Mamma skrev upp rumsnumret på armen för säkerhetsskull..
Annars så vill jag bara bada hela tiden! Det går superbra med pluggen!! Idag har vi varit vid havet hela dagen! Salt som tusan!!
Igår var vi vid poolen hela dan. Pappa skulle gå en promenad vi elvatiden på fm. Han kom inte tillbaka förrän vid tre! :D  Han hade gått vilse. Utan pengar och utan vatten.. Stackarn.. Mamma visste inte om hon skulle få efterlysa honom. Jobbigt läge :)

Jag har såklart fått en kompis redan! Han heter Lou och är fyra år. Han härmar allt jag gör. Skitroligt. Mamma tycker att jag har för mycket spring i kroppen.. Bara för att jag gillar att leka mullvad i sandlådan.
Ja ja. Nu är vi här och nu har vi semester. Jag vill flytta hit. Också.
Oj, nu börjar Lollo och Bernies minidisco!! Måste dra!
Puss och Kram
Hej då..
// Adrian


Det här är en kompis...

... som inte är rädd inte!! Det här skulle vi ha mer av brudar ;) Det gör så gott i hjärtat!
Peter och jag pluggade ihop på Bruksgymnasiet 2002-2003 och läste in tredje året på gymnasiet. Finns nog ingen som är smartare och mer rapp i käften!! :D De kvinnliga släktet av lärarna var ganska sålda kan jag förtälja..!
Ta det för vad det är, han menar inget illa :) :)

Om någon har missat det så låg det som en kommentar häromdan:


"Nu tänker jag sticka ut hakan... och antagligen få skäll! Är det bara jag som ska kommentera på lillasickas inlägg? Här har ni en nära, och förmodligen, kär vän som bloggar i världsklass. Vad gör ni? Jo, sitter på er begynnande feta del där ryggen byter namn och kan inte ens knacka på tangenterna för att lämna en liten kommentar och visa lite uppskattning! Kom igen nu! Surkärringar!"



Kram till dig Peter!!!


Lite gamla bilder...












Nu är det nära...

hoppas jag..

Ja, nu ska vi snart ut och resa då. Teneriffa närmare bestämt :) Vi hoppas på bra väder och god mat..
Jag får väl packa ner falukorv och riskakor till gossen, så han inte svälter ihjäl ;)

Nu har vi liite att göra i helgen för att underlätta för ungdomarna när dom blir hemma allena. Laga matlådor ,(de förra åt vi ju upp då vi avbokade resan) städa, tvätta.. Ja, för när jag kommer hem igen vill jag ju att det ska se ut som när jag for.. Förra gången vi var borta sa Julia stolt att hon hade skurat golvet. När vi kom hem såg vi att det absoluuut inte var skurat. Ja, sånt ser städerskan i huset. Jag lovar. Och har det dessutom varit party så syns det...

--Ja, men jag skurade upp alla fläckar sa Julia förnärmat..
En viss skillnad kan ju jag tycka.

Hur många sugkatetrar kan man då behöva för fjorton dar?? Det går åt ca 25-40 per dygn. Tar väl med ca 600.
Sondnäring? 4x14= 56... Näsor? Ca 150.. Sugslangar? Sondslangar? Elefantkondomer, natrium, prästkragar, nackband, handsprit, kompresser, extra track, extra knapp... sugar... Oj.
Badbyxorna fick visst inte plats :0
Ja, det är inte BARA att åka på resa med Adrian Andersson inte.
Men det ska nog gå bra..?! Eller??!

Igår var vi på UF (Ung Företagsamhet)mässa för att titta på Julia och alla andra ungdomar som stod och visade och sålde sina saker de gjort. Alla hade gjort det så bra. Och alla tjejer och killar var så trevliga och serviceinriktade. Stolt blir man ;)
En kille försökte sälja lax till oss.
-Men passa på här, det är jättebra pris ( so far so good) Det kan väl passa bra nu när det blir påsk och barnbarnen kommer på besök... ASSÅ VA??? HEJ DÅ!!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0